torsdag 15 januari 2009

Twilight Zone på Andra Långgatan



Jag har just ätit lunch och ska gå tillbaka till ateljén i smällkylan. Där Nordhemsgatan korsar Andra Långgatan hajar jag plötsligt till. Var är jag? En plats som jag befinner mig på nästan varje dag är nu helt främmande. Inte främmande på det där otäckta hjälp-jag-är-vilse-sättet utan på det där fräna, inspirerande sättet. Som när man vandrar planlöst i en stad man aldrig varit i förr och bara spanar in snygga hus och folk. Solen som lyser så starkt samtidigt som det är svinkallt bidrar till den märkliga känslan. Är det vår? Men jag behöver ju vantar! Jag hajar noll. Och vilket år är det? 1975? 1945? Näe, såna där bilar fanns inte då.
Känslan kommer, sitter i och försvinner på alltsom allt en sekund innan jag fattar att jag minsann är på väg upp för Nordhemsgatan och allt är som vanligt.

16 kommentarer:

Anonym sa...

Poetisk text, poetisk bild. Filosofiskt. Vad är det som drabbat dig? Gå genast in på Moulin Rouge och köp en påse blandad porr.

Anonym sa...

hah! jag blev lite förfärad i nån tiondels sekund när jag såg ordet Twilight i titeln :P
men lyckligtvis var det inte så illa :)

Johan Wanloo sa...

Hmm

Jag är lite irriterad över att jag faktiskt vet vad DU menar med "Twilight" OCH att "Twilight Zone" inte längre är en absolut och direkt igenkännbar populärkulturell referens:)

Repoman sa...

Ja jävlar, det är faktiskt exakt sådär det kan kännas ibland.
Ibland tror jag att jag kommit till framtiden via nån intergalaktisk transcendalport, men det visar sig oftast bara vara en löningsfredag utanför Systembolaget.

Anonym sa...

Du kanske råkade ut för lite Timetravel i stil med star trek.
Jag har förmej att du är en StarTrek fan och kanske inte visste att
Ricado Montalban som spelar KHAN i The Wrath of Khan har just dött.
http://www.nbclosangeles.com/news/entertainment/Actor-Ricardo-Montalban-Dead-at-88.html

Du ritar ju så bra och kanske kunde göra en liten hyllnings teckning för honom. :)

Johan Wanloo sa...

Jag är ett fan av original-Star Trek. Med William Shatner. Jag är ett fan av färgerna och musiken och sextiotalsvibben. Jag är ABSOLUT ett fan av KHAN! Jag försöker leva mitt liv som Khan. Inte lika facistoid och ond förstås. Men lika passionerad. Och med lika muskölösa pecs.Det går sådär. Hade jag vågat hade jag skaffat samma frisyr. Det kanske bli en hyllningsteckning.

OBS. Star Trek TNG går inte att titta på.

Anonym sa...

Jag som inte bor i Göteborg utan på andra sidan landet får alltid ett skönt, vad ska man säga, typ av rus när jag vandrar hela andra långgatan igenom. Kan mycket väl vara för alla sjyssta butiker, synd att LP-butiken Shelta gick i graven dock. Kanske är den där Twilight-zone känslan du menar på i ditt inlägg.. vem vet.

Anonym sa...

efter ett besök på Sejdeln lite längre ned för andra long så är twaj lajt zonen ett faktum

Anonym sa...

Twilight = vampyrfilmen/boken som alla tolvåriga tjejer av obegrpliga anledningar gillar.

jag var faktiskt tvungen att googla twilight zone.
jag hade nog känt igen det om inte alla varit så hysteriska över twilight just nu.
jag borde bli förlåten eftersom jag var 10 år när second revival slutade gå...

Repoman sa...

Twilight Zone i all ära, men Outer Limits är banne mig bättre.

TZ har iofs ett eget flipperspel, så lite cred där såklart...

Johan Wanloo sa...

Pedro: Jag minns när Sejdeln (och stället som låg brevid innan det hette Kellys) var ett alkishak där lurviga sjömän och kåkfarare satt och höll tyst. Sen sa det PLOPP och sen började en massa Cheap Monday-byxor och indie-skägg hänga där.

Ylva: Du är förlåten. Jag beklagade mig mer för att jag är en sån gubbe och mina referensramar börjar bli så daterade. Men jag visste faktiskt vad vampyr-Twilight var. Ett plus på mitt Snacka-Kidsens-Språk-Konto!

Repoman: Men Twilight Zone har den fränaste signaturmelodin.

Flipper.... Ja jösses... Jag saknar Dr Who och Carlene Carter-flippret. Star Wars-flippret var frustreande svårt.

Anonym sa...

johan:

det är en av livets stora gåtor, Sejdelns förvandling

Anonym sa...

Sejdeln, är det krogen som ligger alldeles bredvid Moulin Rouge? Eller vad heter den? Där står alltid en massa hippa kids och röker utanför, vilket får blyga Moulin Rouge-kunder att tveka innan de går in.

Fast om du nu kallar dig gubbig, ska du ändå ha snacka kidsens språk-cred för att du namedroppar Cheap Monday-brallor. Jag kände inte till märket förrän mellandagarna, då jag var ute för att fynda på rean och konstaterade att Cheap Monday-böjsor A) var alldeles för dyra trots att det var rea, i synnerhet som de B) är skitfula.

Repoman sa...

Med tanke på att Outer Limits knappt har en signaturmelodi, så ja. =)
There's nothing wrong with your television set...

Dr Who-flippret är en strålande kreation, jag ångrar djupt att jag sålde mitt exemplar. Carlene Carter-flippret heter Road Show, så nu har du ännu en tuff referens att droppa när andan faller på. =)

Blaren sa...

Maybe it's an alternate world...

... or some kind of monster...

prepare to open ...


The Scary Door!

IllvilJa sa...

Ugh... en tuff tråd kommentarer för en person som mig som kämpar hårt för att inte helt gå ner mig i nostalgi av diverse slag.

Andra Långgatan... min familjs sista address i Göteborg innan vi migrerade till Stockholm för drygt ett åttondels sekel sen. Brings back memories att se det på bild. Särskilt i frän morgonsolsbelysning. Men visst är det häftigt när man ser något välbekant med nya ögon som om man vore en turist på besök som såg det för första gången. Man får en flashback av den bitterljuva känslan att utforska en okänd stad och förvandla de där vita fläckarna på kartan som kan innehålla "precis vad som helst" till det faktiska gatorna som ligger där. Jag kan ibland sakna det Stockholm jag hade 1988 (året jag då jag för första gången SÅG staden) då jag kände till en del stråk utanför vilka jag hade stora vidder av "det outforskade urbana landskapet". Det var en stad fylld av arkitektoniska förväntningar!

Vad gäller referensramar så hamnar jag stenhårt i facket med de som vet vad Twilight Zone är för något. Känner till serien men såg aldrig den, men flipperspelet har jag lirat minsann... och som sagt den visselvänliga, dramatiska signaturmelodin man kan dra till med i alla möjliga lägen då man vill få en air av spookyness i sammanhanget, typ hämtning av barn på dagis, samtal från telefonförsäljare mitt i middagen eller när man bootar upp en dator med Windows...

Att Twilight var en modern vampyrproduktion vart ingen jag kom ihåg, även om jag nu kan dra mig till minnes att jag hört den nämnas. Så nu vet ni om mina referensramar (typ, att jag i vissa avseenden bor under en sten här uppe i Stockholm).

Apropå gamla fina flipperspel, gärna från 80-talets början, någon som minns "Flash" och "Black Knight"? För att inte tala om flipperspelet "Space Invaders" vars bilder var en utflippad rip-off av monster och miljöer från första Alien-filmen... (uuuugh... nu sjunker jag DJUPT ner i nostalgin...)

Gamla arkadspel kan leva vidare med emulatorer som MAME som gör att man kan spela dem på sin dator (utan att bränna en hiskelig massa enkronor...) men det är lite synd att gamla flipperspel som de elektromekaniska härken de är inte kan översättas till emulatorer lika lätt utan dör bort som gamla reliker.

Ok. Enough sentimental ranting, skall göra ett sista ryck och logga på jobbet och fixa ett par saker... Sen blir det att sova!

(Det måste finnas en diagnos för oförmågan att skriva kort i inlägg på internet får jag förmoda. Gissar att namnet på den diagnosen är "väldigt, väldigt dålig självdisciplin" ;-) )