Jim & Jakten på guldankan avsnitt 1

I nummer 12 - 2009 av tidningen Larson gick sista avsnittet av min serie Jim & Jakten på guldankan. Jag är inte speciellt sentimental av mig men det var ett sorgligt avsked. Av fler anledningar än att det var ett stadigt jobb mindre. För jag älskade att göra Jim & jakten. Det var det närmaste jag någonsin kommit att göra min DRÖMSERIE, nämligen en veckopublicerad äventyrsserie. Men det finns inga realistiska möjligheter att göra en sådan i Sverige (eller nån annanstans heller för den delen) så jag kom på det näst bästa. En FEJKAD veckopublicerad äventyrsserie. Det ser ut som en följetong utan att vara det. Varje avsnitt är avslutad och kan läsas i vilken ordning man vill. Jag hade så otroligt roligt när jag gjorde Jim & Jakten trots att den var en av de mer arbetsintensiva serierna jag gjort. Den krävde tajtare manus och mer detaljerade teckningar än en vanlig skämteserie.

Nu tänkte jag att jag skulle publicera alla avsnitten här på bloggen i kronologisk ordning från början. Ett avsnitt i veckan blir det (sprid ordet). Från det första ovanstående till det sista fruktansvärda och hjärtekrossande avsnittet. Alla sidor har tidigare publicerats i Larson och några av de första var också med i min bok Åke Ninja & andra jävlar. Men flertalet har aldrig återtryckts någonstans. Förrän nu. Så häng med!

Och klicka = större och allt det där.

Lars Vilks

Flera teckningar av samma sort hittar du på gt.se/kultur eller på GT´s kultursida varje tisdag.

Dessutom: Klicka = större!

Lonely manboobs in the night

...Kallar jag ovanstående verk. Tusch och färgpennor på kopieringspapper. Den är inspirerad av första och enda gången jag testade den senaste IT-flugan Chatroulette. Gud så mycket ensamhet det måste finnas därute. Men det krävs ändå nåt slags mod att under det kalla, obarmhärtiga ljuset från en monitor hoppas på att nån därute ska fatta tycke för ens plitiga, insjunkna bröstkorg.

Vad jag håller på med just nu

Pirate Bay ångrar sig

Flera teckningar av samma sort hittar du på gt.se/kultur eller på GT´s kultursida varje tisdag.

Dessutom: Klicka = större!

Nu har det banne mig gått för långt!

Jag har b la ägnat den tidiga vårvintern åt att illustrera ovanstående bok. Det var ett jobb som tog fram det bästa i mig. Kan man bli annat än superinspirerad när man får fraser som "Pop har ingenting med musik att göra utan är ett illvrål som låter som när 50 milijarder människor ropar på hjälp från Helvetet" att jobba med?

Boken kommer i maj och är skitrolig. Det säger jag inte bara för att jag varit med och gjort den. Jag älskar pompösa rättshaverister som retar sig på de mest befängda saker. Jag älskar att sitta och fantisera över vilket slags liv någon har som skriver och klagar på felstavade skyltar och att en naken vad visats i TV på bästa sändningstid. Det är fel människor som bloggar, det har jag alltid tyckt. Det är för många shopoholics med fabulösa liv och för lite förbittrade, lökdoftande ungkarlar som sitter på nätterna och illvilligt ändrar i Wikipedia-artiklar.

Smakprov och extramaterial från boken hittar ni på den officiella bloggen.

Och vill ni bli fans på Facebook går det också bra.

Refuserad skiss

Jag gjorde två skisser till ett jobb. Denna användes inte. Men i min egen blogg är det jag som bestämmer och här platsar den. Jag tror jag inte ska säga nåt om själva tanken bakom eller vad den skulle användas till eller vad tusan som pågår. Jag låter den bara hänga där. Skön och självklar i sig själv. Ställandes fler frågor än den svarar, för att använda en fras de gillar att använda i Göteborg filmfestivals programkatalog.

Ett skämt som var aktuellt för en månad sen

Flera teckningar av samma sort hittar du på gt.se/kultur eller på GT´s kultursida varje tisdag.

Dessutom: Klicka = större!

Experiment

När jag anlitas som illustratör är det oftast för att uppdragsgivarna vill åt min hyfsat traditionella, storfotade cartoonstil. Och inget ont i det. Det är det roligaste jag vet att syssla med. Men ibland händer det att jag bläddrar avundsjukt i glassiga magasin och tänker "jamen den DÄR konstfackiga modeillustrations-veckotidningsnovellpastisch-photoshop&akvarell-i-olika-bruna-dagrar-grejen skulle väl JAG också kunna göra". Men eftersom man aldrig får göra det är det ingen som ser att man KAN göra det och barnen ska ha nya skor så man tar väl och gör det man är riktigt bra på istället. Varsågod, en styck traditionell storfotad cartoonteckning vare ja.

Men ibland kan man mötas på halva vägen och då kan det bli som bilden ovan. Den illustrerade en text om kärleksdikter.