...Kallar jag ovanstående verk. Tusch och färgpennor på kopieringspapper. Den är inspirerad av första och enda gången jag testade den senaste IT-flugan Chatroulette. Gud så mycket ensamhet det måste finnas därute. Men det krävs ändå nåt slags mod att under det kalla, obarmhärtiga ljuset från en monitor hoppas på att nån därute ska fatta tycke för ens plitiga, insjunkna bröstkorg.
fredag 26 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Tror du inte att de manliga deltagarna egentligen sitter med naken underkropp, som Kalle Anka. Internet lockar ju alltid fram det lägsta hos människan. Eller åtminstone hos mannen.
Testa Chatroulette. Man får se så mycket manliga underkroppar på så kort tid att det käns som man blivit knivhuggen i ögonen
Jag har svårt att se att det där skulle tillföra något annat än att stärka min övertygelse om att mänsklighetens förfall accellereras genom internet.
Rekommenderar http://chatroulettetrolling.com (om ni inte får se naken hud på jobbdatorn eller dylikt kan ni räkna mycket av innehållet som not safe work på den sidan) för att kunna ta del av humorn i chatroulette utan att behöva hänga där själv.
Jag har inte fallit för frestelsen att dra ut dit själv men humorpotentialen verkar bra
Förresten låter "Lonely manboobs in the night" som titeln till en country-låt. Typ.
IT-fluga? Chatroulette.com?
Kanske är det så, men jag förnekar frenetiskt all kännedom om detta (undertiden jag säger "lalalalala..." och håller för öronen).
Tack och lov ägnar sig min närmaste omgivning om att försöka få mig att hoppa på Facebook-tåget (vilket jag stretar emot). Inte en enda har nämnt chatroulette, tack och lov.
(...men jag kan ju drömma mardrömmar om hur alla runt mig får chatroulette på hjärnan... huga!)
Nåja. Allt är inte skit på internet, tycker nog mest att det vettiga väger över (men man undrar ibland).
Skicka en kommentar