Semestervykort

Mina barn äter sig mätta på körsbär. De har vid det här laget typ nästan ätit rent två hela träd och vi får nu smygplocka från grannens buskar när vi tror att han inte ser. De är ju korta små varelser så jag måste plocka åt dem när de länsat de lägst hängande bären. Min dotter är så liten att jag måste rensa körsbäret från den hårda kärnan innan hon äter.
Häromdagen gav vi oss in i skogen för att plocka blåbär. Vi återkom tomhänta men inte för att vi inte hittade några bär utan för att barnen och deras mamma käkade upp i dem där och då. Alla högtflygande planer på "blåbärspaj" rasade samman när glupskdjävulen satte klorna i dem.
Själv ryser jag av obehag.
När jag står där och plockar vill jag helst tvätta händerna.
Jag är misstänksam mot bär.
Speciellt om de bara VÄXER där ute i naturen.
De har inte omsorgsfullt behandlats med kemikalier och sötningsmedel.
De har inte djupfrysts och omslutits av kartong och inköpts i varuhus. Så som det SKA vara.

Det är allt bra underligt att om man tappar en bit mat på marken så är det äckligt men om man äter nåt som VÄXT upp ur sagda mark är det "naturligt" och "fint".

Du vet inte om en ekorre har varit framme och dinglat sin pung på det där körsbäret.
"He he, käka ekorrpungsvett dumma människor som äter vad som helst som ser rött och gott ut!"
Möjligtvis skulle jag kunna tänka mig att äta Ahlgrens bilar om de växte på buskar. Eller pepparkakor.
Men det bara jag och jag är i minoritet. Min dotter står med en uppfodrande min och utsträckt hand och ropar "MEJA". Dom säger att det ska vara nyttigt.

Jag har fobi mot tomater också.

Förövrigt är bloggen fortfarande stängd fram till vecka 33 (det är vecka 29 nu).